memento mori, ciciaro
2012-11-16
vet inte vad jag gör här längre
allting känns så värdelöst
försöker se fram emot att få träffa folk
försöker se fram emot att få träffa folk
att få skratta, le och vara en del av någon och något igen
men nope.
saknar massa känslor som jag kände förr
inte så att jag är känslolös
snarare tvärtom
känner mig sliten
ser sliten ut
men helt ärligt
orkar inte bry mig
inte om något
har fastnat i nån jävla massa som jag tror kallas ångest
aldrig suttit fast så hårt förr
känner knappt att det är värt att ta sig loss
känner mig så fast i det.
Nästan beroende.
orörlig, fångad, gripen.
som en jävla hök med en liten mus
känns som att någon eller något vakar 24/7
känner mig ständigt i fokus av någonting som inte finns
ständigt bevakad
ständigt som att någon håller ögonen på mig
jag är inte paranoid
tror jag
utan JÄVLIGT paranoid.
går mig själv på nerverna nowadays
men de e la bara att leva med
eller?
memento mori, cicaro
0 Comments
Trackback