what about sleep
2013-04-11
Efter att ha varit frånvarande från denna blogg i flera dagar återkommer jag igen med mina bitterljuva inlägg. Jag har varit minst lika frånvarande från livet, skolan, vänner och familj som på bloggen om inte mer. Jag har visat inlägg från bloggen till min psykolog. Jag har försökt att förklara min situation för x antal nära vänner. Jag vill nog inte berätta mer än det dom redan vet och det tär ska ni veta. Det gör ont i kroppen att inte kunna berätta. Jag vill så gärna (innerst inne) berätta, men jag vet att det inte kommer kännas bättre efteråt. De kommer inte heller kunna hjälpa mig då jag inte vill ta emot mer hjälp. Vill inte ta emot någonting just nu. Vill inte att någon ska röra mig eller kolla på mig. Försöker hålla mig inomhus så gott det går och försöker att inte planera för mycket. Jag vill ha helgerna fria och även vardagarna också om det går. Inte för att jag behöver vila - egentligen. Jag sover ju dagarna långa så trött är jag icke. Inte fysiskt iallafall. Men psykiskt tar det kol på mig.
Jag måste bort. Jag måste rensa skallen. Precis som i januari-februari när jag totalt isolerade mig. Funderar på att göra det igen fast under en längre period. Bort med facebook, bort med mobilen, stänga av tvn, dra för gardiner, hörlurar på och täcket över huvudet. (Kommer såklart inte hända då jag gärna vill finnas tillgänglig för mina vänner när de behöver mig).
underbaraste vänner.
Men nu kommer sommaren snart och jag måste lära mig hur jag ska ta hand om mina mental break downs utan att få ett psykbryt. Jag förstår mig inte på mitt psyke och jag fattar inte varför det ska påverka mig så mycket. Varför ska minsta lilla grej gräva sig in i min hjärna och ba hoppa runt och skrika massa tjafs? Jag fattar inte. Det är som ett svart fucking oändligt hål med en vit fluffig tankebubbla där inne. I tankebubblan står det "#%&!"?#€%%$|§∞$£#%"&". Kind of. Jag vill inte vara den psykiskt störda idioten som aldrig vill vara positiv och ser ut att/verkar hata allt och alla. För det är ju inte sån jag är egentligen.. eller? Herregud. Jag har mindfuckat mig själv så mycket att jag inte ens vet vem jag egentligen är. Ey duh. Idjut. Gå och sov.
Nä vänta. Jag kan inte för jag har en förjääävla lång projektrapport som ska in imorgon. Och imorgon ska jag göra det jag gör bäst. Skämma ut mig. Kommer bli trevligt I guess. Hade tänkt att bruka helgen till sömn och egen-tid, men jag tvekar på att det kommer att ske. Jag måste hälsa på min mor och sedan står utbildning på schemat. Wääh wääh. Buhu.
