damaged diamond
2013-12-04
Känner mig tung. Inte trött, men tung. Kroppen kan inte bära upp sig själv och allting känns segt. Som att jag överdoserat sömntabletter/stämningsstabiliserande (vilket jag gjorde en gång, blandat med alkohol. Inte att rekomendera). Kroppen lyder inte mig och mina tankar går loss.
Jag hatar mina tankar. Jag hatar mina tankar. Jag hatar mina tankar. Jag hatar mina tankar.
Jag hatar alla tankar om mig själv. Om hur äcklig jag är och hur jag borde bränna bort ansiktet. Hur mycker jag förtjänar ett livslångt straff, som jag tror jag redan börjat tjäna av. Om hur avskyvärd min aura är och hur jag inte förtjänar att ens bli kollad på. Hur jobbigt mitt beteende är och hur jag aldrig vill växa upp. Sättet jag beter mig på ibland, som inte kan hanteras. Beter mig som en 6 åring för ofta. Jag hatar mig själv. Ingen kontroll öht.
Jag hatar alla tankar om min familj. Om hur jag ibland vill rymma ifrån er alla, när jag samtidigt aldrig skulle vilja såra er. Hur jag inte kan hantera era ord. Hatar sättet ni beter er på och inte kan eller vill förstå.
Jag hatar alla tankar om mina vänner. Mina vänner jag glömt bort, precis som ni glömt bort mig. Hatar hur jag vill komma bort från er för att ni inte skall märka hur jag en dag tynar bort för evigt. Hatar tankarna som skulle kunna ge er skuldkänslor, om ni nu någonsin brytt er.
Jag hatar alla tankar om hur jag mår. Om hur negativ och bitter jag är. Hur arg jag är på allt och alla. Irritation är mitt motto och helvetesjävlaskit är mitt mellannamn. Jag hatar mig själv.
Jag är så himla förstörd. Orkar inte. Vill inte. Helvete.
0 Comments
Trackback