hate this love
2013-12-19
Okej. Nu kommer tankarna om att spontant åka iväg flera mil för att sedan bara hoppa av någonstans och se hur mycket man egentligen vill överleva.
Efter dagar av en allmän feel-good-feeling så trodde jag detta skulle vara borta för evigt. Varför blir det alltid såhär? Jag hatar att må bra! Eller egentligen hatar jag att må såhär dåligt, men eftersom jag känner av det mer efter att ha mått bra så hatar jag att må bra.
Det är konstigt, men inget nytt. Att jag hatar mig själv och inte står ut med mig själv är inget nytt heller. Är så trött nu igen. Utmattad.
Att inte kunna slappna av eller sova ordentligt för att man ständigt väntar på att någon ska rycka upp dörren för att sedan skjuta en med ord som gör att jag förblöder inombords. Jag skulle egentligen behöva ringa varberg just nu. Just ikväll. Men jag ska skriva av mig. Skriva av mig allt allt allt. För jag får inte göra något idiotiskt nu, det har man ju inte tid med.
Helvete. Google maps. Reseplaneraren. Falska planer. Sådan hatkärlek. Vet exakt vart jag ska gå. Exakt vad jag behöver. Exakta tider. MEN JAG VILL INTE VETA
eller vill jag?
0 Comments
Trackback