heartbeat
2013-05-07
Men, dödsångest var inget jag hade räknat med. Ni vet en ångest om att vilja dö, att få slippa ha ont.
Att se andra lida på grund av mig, det gör så ont. Jag ville dö. Verkligen dö. Sluta känna allt jag gjorde då. Jag försökte döda det onda med det onda. Ni vet det man brukar säga; kill the pain with pain. Jag behövde detta men mitt psyke blev svagt, jag ville inte leva som jag gjorde nu. Jag ville leva som jag gjorde förr i tiden. När jag var ung, galen och tankarna om framtiden behövdes inte centreras än. Om jag ångrar det jag gjorde då? - Knappast.
ÅH. Alla dessa tankar som bryter ner en, djupare än till den djupaste botten du kan hitta. Toalettbesöken som var smärtfyllda, pinsamma och obehagliga med knackningar på dörren. "Är du okej?? Får jag komma in?" Usch. Vad ska man svara? Sanningen? Det gör ont att andas, att ens tänka. Att ens finnas på denna jord gör ont. Men nej, allt är bra. Jag mår fint.
Den enda smärta i mitt liv är du.
/ Hon som inte orkade leva
0 Comments
Trackback