När det vänder
2016-04-01
A sober life could never be the solution for my thoughts of execution
Me, myself... I ain't even mad about the future anymore.
The sad part is being ungrateful and depressed when everything finally works and you got what you wished for. Be careful what you wish for, they say. But how would I know having "it all" doesn't mean a thing when you don't feel anything. Hold me. Let me go. Need you close. I want to be alone.
Cant do this with all these feelings when they fly around and making me feel empty, apathetic and alone. Yet energetic, happy (actually the happiest) and sometimes the feeling of actually appreciate life
And then. Questionmark.
Questions will remain unsolved and unanswered.
How is it possible to feel alone in a crowd of people, friends and strangers on a bus. Im not invincible and I don't really feel like it. But how these looks towards me making me feel smaller than the smallest mouse making my brain go bananas jeeesus.
🙏 My life will be short just like my skirt... Skämt åsido.
ouch
2016-02-06
"Du är inte Du just nu,
vi hörs imorgon"
Jag är aldrig Jag
Du har aldrig träffat Mig.
Jag vet inte ens vem jag är
hur skulle du kunna veta
loveable
2016-02-04
I dont need your comforting,
I dont need your words telling me its going to be okay
I just need your love
anyones love
I dont know where to look
nor where to find
when my sight is a blur
and my hands are shaking
the taste of salt is all I know
and my head is just a heavy messy dark fog
but i smile, I smile
while trying to hide how exhausted my soul is
while trying to hide the desire and craving for,
for someone to make me feel safe
make me feel loveable
cause I start to question whether I'm either worth or
how can you even manage to stand up while you break down when you think you'd be happier by now
cause your deadline has passed
upendo
2016-01-10
I went to bed with a smile
even though I didn't think it would happen again
or.. well.. I know I can't trust myself so of course it would
who am I trying to trick
I felt so happy dancing in somebodys arms
feeling close and even if the feelings were exploding at the same time
everything went in slow motion
and you looked much better than before
dancing, singing, feeling alive
giving me a reason
I even woke up with a smile
vart hör jag hemma
2015-11-26
got a roof over my head, yet I feel homeless
the place, where you live
is not noccessary the place you call home
what is home
when you wont listen
2015-11-17
walking gracefully along the avenue
thanking the earphones for blocking the sound from the outside
knowing that I've been honest all along
but not once believed in, just by you hearing my words
to come to the conclusion that,
if the truth really is necessary when all,
all of my words feel just like air coming out of my mouth
without meaning
and sometimes without sense
do they even matter at all
I ask myself
I hate myself for being so persistent
my strong will for things
but at the same time I don't want to lose myself
again
that is who I am
and sometimes
if you change something for anyone else
you can lose yourself even if you think the sacrifice is what you need to do
but in the end
is it worth it
is it really necessary
who will be the one to tell
if you already lost again youself
while you were busy being somebody else, for someone else
something darker ate you up inside
cry baby
2015-11-15
Ibland blir jag överumplad av känslor. Som att bli överkörd av ett tåg ungefär, fast.. med känslor. Jag vet att de allra flesta människor (jag mött iallafall) är extra sårbara vid vissa tillfällen och ibland kommer det lite hur som. Jag har så svårt att sära på det där "oj nu är jag bara sådär extra sårbar pga pms" eller något som faktiskt är "på riktigt".
Att jag faktiskt känner så för att jag är jag, och inte för att jag är extra sårbar på grund av knäppa hormoner. Ibland vet jag. Idag vet jag inte. Det stör mig verkligen from the bottom of my heart för jag vet inte om det är rätt tid att ta fighten mot känslorna eller bara go with the flow och dras ner ännu mer. För det som tar mina krafter mest är fighten mot känslor. Men det är väl just det. MOT.
Hur vet man skillnad på känslor.
Hur känns riktiga känslor och vilka är tillfälliga?
"the only thing worse than crying youself to sleep is crying youself not to sleep"
almasis feel
2015-10-25
let the
let the numbers show
let the feeling show
so why did I feel stout
feelings aint always reality
thoughts aint either
overthinking all these feelings
will I ever wake up again
sippin and waste all this these things
get wasted and dont care
why prioritate life
rinning out of here, completely bare
vanish
2015-10-13
the tears will dry
and vanish as the sun goes up
the thoughts I think
won't ever see the daylight
the people I meet
won't ever know how much I want to say good bye
the beautiful things I see
I wish I could share them to you all
on the other hand, the ugly things I see
I wish they could vanish without a single trace
instantly
Who you are
2015-10-12
Soon you'll fly above the stars
Along with distant angels
- Kim Karlsson
De där infallen kommer oftare
och fler och fler omvägar måste tas
fick nästan jogga ut från shoppingcentret idag för att få luft och inte börja gråta bland alla tusen människor
vill inte vill inte vill inte
träffa någon jag känner
eller ja,
vill inte träffa någon alls
men träffad ville jag bli
gärna av en buss hoppades jag på och gick mot rött
ne, de var nog dags att åka hem
men fick nästan hoppa av bussen när tårarna brände bakom ögonen och den JÄVLA känslan kommer tillbaka
sån otrolig dödsångest, likgiltighet och vilja att leva samtidigt,
hur det nu går ihop
Det känns som att lugnorna fylls med bly, allt blir tungt, huvudet blir helt tomt och man kan nästan känna hur hjärtat nästan skrumpnar ihop. För att inte börjar gråta måste jag bita ihop så hårt att huvudvärken blir ett faktum. Alltså, egentligen är det inte jobbigt i sig att bli ledsen. Och det är det som jag blir så frustrerad på. Jag kan inte beskriva hur jag känner för andra människor utan att få en smocka rätt i ansiktet.
Har försökt skriva rad efter rad men jag vet inte ens om jag vågar skriva ner mer så fick sudda ut.
För mycket triggande detaljer (för mig själv och kanske för någon om denne läser, eller så lär jag spärras in....... fast ja, det vill jag ju ibland).
should flee
2015-10-06
det är inte att jag inte vill berätta hur jag mår
det är för att jag inte förmår,
inte kan
kanske heller inte hann,
för när känslorna kom
hann jag inte skriva innan jag kände precis tvärtom
jag kanske inte minns, för jag minns ingenting, från allting.
ibland tror jag att jag drömt mina ups and downs för det är så löjligt
löjligt att känna såhär dag in och dag ut
att få höra att alla känner det samma och att det kommer bli bra kommer inte få mig att ta mig i kragen
om alla känner detta förstår jag inte hur människor orkar vakna upp på morgonen, kämpa.. leva
wish I could fly away from this madness
foto: Marcus Helldén 2015
be gone
2015-09-22
Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte.
jag vill inte vara rädd
vill inte vara rädd för mig själv
kan inte lita på mig själv
kan inte lita på någon annan heller
önskar jag kunde berätta men jag kan inte och det gör så ont
så jävla ont
måste sova
men jag är ändå rädd
det tar aldrig slut och jag är så less på det
försvinn från mitt huvud!
låt mig bara få sova
downside
2015-09-09
cant. fucking. cope.
min energi tar slut och allt jag vill är att komma bort. bort bort bort.
jag vill inte kämpa. jag vet inte längre om det är för att jag inte orkar, eller för att jag inte kan se framåt.
dock kan jag inte se framåt för jag orkar inte. orkar jag inte idag hur ska jag orka imorgon?
många gånger önskar jag, så innerligt att man kunde radera sig själv från jordens, universums och allt som finns bortom dets yta. förvinna. skita i alla jävla minnen, bra som dåliga. be gone.
jag vill inte tänka på det, men ändå återkommer det. varje dag. hela tiden. morgonkaffet, skolan, föreläsningen, filmen, tåget, affären, runt vännerna, runt familjen.
jag vill inte dö först i min familj. men jag vill inte känna smärta för någon annans död.
jag känner redan så mycket. översvämmas av alla känslor. hur hanterar man det?
hur handskas man med det innan det tar över?
hur talar man om det, berättar och pratar om känslor utan att låsas in?
skulle behövas ibland, men bara tanken får mig att vilja avlida här och nu.
paul jenkins
dear, when I say
2015-09-07
Everything becomes harder when the white fallen snow will come. How do I handle these feelings that won't melt away? I'm always in need of time. time time time.
I'm scared that my state of mind will be at my lowest, again, this autumn. I'm afraid of life. Afraid that I wont make it. Cause the fact of actually waking up in the mornings frightens me. It scares the shit out of me when I think about my position in life. Might as well end it all now, right?
These thoughts never ends. How can you make it look like an accident? Should I be intoxicated? Maybe I'll fail if I get too wasted, and that scares me. To fail.
so dear, when I say this
or tell you I cant cope
I mean it
feelings does not mean love
2015-08-01
feel
när din hand möter min axel och blodet, för en liten millisekund rusar till
den där känslan, den sällsynta känslan
jag kan inte skriva ner hur det skedde
för jag vet inte
inte hur
hur min hjärna kopplar varendaste liten molekyl till dig
hur du aldrig lämnar mitt huvud
hur du ger mig frid när jag behöver det
och hur du inte vet någonting
när du får mig att skratta och jag berusas av ditt
livet kan, för en liten stund vara så fint
alldeles så fint
Foto: Marcus Hellden
nasty number
2014-07-16
I'm telling you
I need this to survive
numb fingers
numb body
distance from my thoughts
distance from it all
dancing my problems away
flirting with a heartbroken soul
making the same mistakes
danger magnet
get that mode on
time to get higher
one, two, three
shots
I'm weaker than before
can't say no
dont tell me things are getting bad
don't tell me this has to be over soon
just let me get his nasty number
lay down, mind is falling
2014-03-02
Vill inte äta. Vill inte gå ut. Vill helst gömma mig under täcket för evigt och sova.
Dödsångest.
Syftet med att leva. Hur var det nu igen? Leva för vänner? Leva för min obefintliga dröm? Leva för att finna? Upptäcka? Leva för att... ja.. leva? nej nej nej. Jag vill inte. Jag vill inte leva för någon annan och jag vill verkligen inte leva för mig själv. Inte när jag är mig. Jag mår så jäkla dåligt när jag ser mig i spegeln. Svullen, skev, äcklig. Så himla ful. Får man ens vara så jävla ful? Vill skära av mitt ansikte. Hade jag gjort det hade ingen märkt något ändå, för så jävla äcklig är jag. Avskyvärd.
Jag vill inte vara jag, men jag vill nog heller inte vara någon annan. Problem överallt, för hur ska man lära sig att leva med sig själv när man hatar allt man säger eller gör. Varenda rörelse, varenda liten viskning hatar jag. Bläh. Irritationen när någon inte följer mina regler. Men hur skall dom veta? Varenda känsla hålls inom mig och bristen på min öppenhet när det kommer till det är sinnes.
Idag är en riktigt dålig dag. Gråten har lurat i halsen hela dagen. Ont i magen när tanken att jag skulle visa mig bland folk idag kom upp. Morgondagen skall spenderas i sängen. Gärna långt inne i drömmarnas värld. Jag vill helst av allt vara dum i huvudet just nu och gå ut på en promenix, men jag tror inte det är en så bra idé för det skulle kunna bli den sista. Mår verkligen... kasst. Vill. Inte. Mer. Åh. Varför är det såhär?
it's all from 2013
2014-01-19
Det är mycket nu. Allting hemsöker mig så fort jag är ensam.
Tårarna är många, och saknaden är enorm.
Powerless
2014-01-18
I need to be strong
But you have made me weak
But you have made me weak
Orkelös, fantasilös och allmänt död på alla plan. Vill inte och kan knappt längre. Begrav mig i alla mina känslor. Allt hat, all likgiltighet och avsaknaden av kärlek. Fan är det ens? kärlek? hah.
Är det konstigt när jag inte kan minnas hur det känns att bli älskad? Är det så himla konstigt att jag själv inte vet hur jag ska hantera mina känslor när inte ens mina päron kan hantera sina?
Jag har funderat så många gånger på att bara ge allt. Verkligen ge ALLT och skita fullständigt i om jag nu skulle få bakslag, för det får man ju faktiskt oavsett.
But then again, hur gör man det? Vad har jag ens att ge? Är känslokall, trots att jag är fylld av miljoner bubblande känslor. Mestadels mörka känslor dock.
Alltså... nej
this will be so much more than a memory
2014-01-13
Ångestmonstret sätter sig gränsle över min slutkörda kropp. Energin är slut och blåmärken uppenbarar sig. Avsaknaden av kontakt med de biologiska familjemedlemmarna tär på en. Vissa relationer blir starkare och andra band knyts medan andra klipps.
Allt detta kommer vara så mycket mer än ett minne. Så mycket mer än en någonsin kan ana. Inte påverkar det bara mig heller utan fyra andra liv. Hade jag varit borta för längesen hade det inte hänt. Jag hade aldrig behövt trösta min bror under en panikångestattack, aldrig behövt hota min andra bror med att hoppa från balkongen om jag inte fick komma ut. Jag är så jävla elak och egoistisk.
fan gör jag här ens